jorå nu är vi snart där!

Det sista (ialla fall nästan) hindret är avklarat! Idag fick vi den slutgiltliga assignationen. Nu får vi åka!! Ja, vi ska ju bara fixa lite papper från soc och fixa visum, biljetter och lite sånt men ändå. I dag är det bara ren och skär lycka.

När jag pratat klart med vår handläggare idag sa jag till Stina:
- Vet du vad hon sa?
- Nä
- Hon sa att vi får hämta lillebror om två veckor ungefär!
Då hoppar Stina upp i luften och tjoar och skriker. Hurra! Äntligen! Mamma nu får han äntligen komma hem!
Gissa om jag blev varm i hjärtat av denna spontana och rena glädjeyttring?!
Hon har pratat mycket om lillebror den senaste tiden. Hon har lite bekymmer för hon vet ju inte "vilken röst han har" t ex. Och så ska jag inte bli sur om lillebror tycker mer om henne än om mig "för det gör dom ofta mamma".
Stina drar också runt på lillebrors vagn i huset och bäddar ner dockor och nallar lite överallt. Den här gången står inte det nya barnrummet tomt och livlöst utan används flitigt av storasyrran. Underbart!

Vet inte om jag redan skrivit det men när vi fick Stina var hon nysnaggad och nu när vi hämtar Mathias är han också helt nyrakad eftersom han är opererad i huvudet. En sak till gemensamt alltså.

Vi har idag också hunnit med Stinas minigolfdebut och hon var riktigt duktig! Med lite träning kommer hon slå de flesta, ungen har bollkänsla utöver det vanliga. Och jag kan med säkerhet garantera att det har hon inte ärvt av mig;-)

Och nu senaste bilden