...är vad vi behöver nästa vecka!!! Kent hade en god känsla sa han vid middagen ikväll. Hoppas den stämmer!
Idag har vi varit på den årliga sommarträffen som vårt läns AC sektion anordnar. Vi var endast 5 familjer . Lite dåligt men vi hade ialla fall trevligt. En gymnasieklasskompis är precis hemkommen med en fantastiskt fin syskontrio!!! Vilken tuff men underbar utmaning de har antagit. Det är alltid kul att se hur fantastiska barn är och hur självklart de tar plats i en ny familj. En sak som man brottas med som adoptivförälder är anknytningsprocessen och distanslöshet. Stina är otroligt nyfiken på hur andra familjer fungerar men hon är mest nyfiken på barnens roll inte så mycket på andra föräldrar. Hon vill t ex inte krypa upp i knät hos andra. När vi är med andra familjer kollar hon in allt de gör och kan verka ointresserad av sin mamma och pappa. Men så fort vi blir ensamma blir hon som ett plåster på oss och "tankar" närhet och kärlek. Hon säger om och om igen som ett mantra min mamma min pappa min familj! Hon tittar en djupt in i ögonen och säger att :- Du är bäst mamma! Fast du är arg ibland. Jag älskar dig i alla fall.
Det känns skönt att falla tillbaka på de stunder man ser Stina tränga sig på andra. Jag tror mest att det beror på nyfikenhet och inte att hon är distanslös. Hon vet garanterat var hon hör hemma;-)
Hoppas verkligen att känslan stämmer, Kram
SvaraRaderaFantastiskt skrivet om Stina! Det är klart att hon försöker läsa av hur andra gör och vad de säger...det är ju så man lär sig.:) Oj så fin hon är er lilla stina, vilka fina ord ni får höra ifrån henne. Men det är väl som man brukar säga "sådan mor sådan dotter".
SvaraRaderaHoppas att Kents "goda känsla" går i uppfyllelse!
Kram